themalinwood

Tjena, ja vet det var ett tag sedan jag skrev det här. :) Jag hade tappat lust att skriva, visste inte vad jag skulle skriva om förran nu jag såg nyligen filmen Captain America som jag har skrivit lite om i inlägget "Nya marvelfilmer på gång" om The Avengers. :)

Captain America: The First Avenger
Steve Rogers deltar frivilligt i ett experiment som förvandlar honom till supersoldaten Captain America. Tillsammans med Bucky Barnes och Peggy Carter inleder Rogers, i Captain Americas skepnad, ett krig mot den onda organisationen HYDRA, ledd av Red Skull.

Den är väldigt cool och underhållande till maximal i mina ögon och jag blev så överraskad och trodde aldrig att den skulle vara så bra som jag trodde innan. Så fint gjord gammaldags äventyrrulle som det ska vara. Om man kräver en sådan film som tillhör serietidningsvärlden så lyckas Captain America som andra filmer typ Spindelmannen, osv. Filmen fyllde de flesta av mina förväntningar som exempel att drömma bort in i filmen och glömma verkligheten, även att komma in i en stämning av något tal som det var i filmen där var samhället i 40-talet. Det hände mig på riktigt, lovar jag. Jag tror nog att jag kommer aldrig att uppleva denna känsla igen eller inte på ett långt tag. Hur? Jo, jag åt upp allt mellan popcorn helt omedvetet och upptäckte det när jag skulle äta de hårda resterna typ på halvvägs i filmen. Jösses tänkte jag som normalt inte brukade vara sådan och popcorn brukade annars vara halv kvar. Det där säger visst allt för mig. Precis som jag var när jag såg The Wolfman (fast utan popcorn ;). Måste vara någonting med regissören Joe Johnstons "trick" som har regisserat båda filmer. ;) Hugo Weaving (även har medverkat i The Wolfman) spelar den onde medans Chris Evans den gode (...snyggingen). ;)

Handlingen är snyggt gjord med koppling till andra världskriget. Jag menar... om man vill ha en superhjälte till symbol så måste den befinna sig i någon oroande, osäker värld som exempelvis andra världskriget som det var för Captain America och räddar folk från onda greppet. Ja den traditionen ni vet hur det är. ;) Det jag gillar mest med filmen är att den visar att det är okej att vara liten och klen som det var för Steve Rogers i början och fick en chans att förvandla sig till en kraftig superhjälte. En liten, klen människa kan ha mod och vara godhjärtad, passar perfekt till en ideal av hjälte faktiskt. Man måste inte vara stark att kunna vara hjälte. Jag tänker på att vara liten, klen eller någonting innan man förvandlas till den med superkrafter. ;D 

 liten, klen  överdriven kraftig

Särskilt när det finns wow teknologi med i bild på sin egen tid som det var i filmen där är på 40-talet och så är denna teknologi fantastiskt och fascinerande på denna tid. Utan teknologi så låter det typ inte "realistiskt". Sådan supehjälte som Captain America eller Batman utan teknologi, föreställa dig det. Precis. Naturligtvis kan superhjälte vara utan teknologi men ni vet hur tradition inom serietidningsvärlden är och det ska det vara så. Det brukar ibland vara vanliga överdrivet i filmvärlden, exempelvis som Transformers. Där var det verkligen överdrivet jag vet. Robotar... Vafan! Vill ju ha mänskliga superhjältar som sjävfallet inte existerar i vår verkliga värld. Robotar känns som.. inte realistiskt, inte mänskligt heller. Mänskliga superhjältar känns mer som realisiskt eftersom de är som vi fast med superkrafter. Jag faller lätt för de superhjältarna från Marvel, som Spindelmannen, Hulken, Wolverine, X-men, Iron Man, m.m. Men inte robotig Transformers. ;D

Jag har tänkt på filmen med jämfört med andra superhjältar att Captain America symboliserar mestdel för USA, alltså progagandafigur pga färgen. USA, USA, USA. Jag har redan amerikaniserats av amerikanska filmer. Ja det finns överallt och oundvikligt.. och man tänker på USA som ett wow, stor land även mäktigt men egentligen bara är en ung nation, bara över 222 årig, som dök upp efter den amerikanska revolutionen runt 1789 då landet representerades av den förste amerikanske presidenten George Washington.

Betyg: 4,5 av 5

Det finns några små som kunde ändras, typ några scener kanske kunde ha lyfts med några... någonting mer med känslor eller tankar eller vettefan. Något som jag inte kan komma på. ;) några scener kändes litelite onödiga pga lite segt, japp ingen film kan inte heller vara "100%" perfekt.

Jag citerar en liten text ur recensionen skriven av Andreas Samuelsson från Moviezine.se för att det säger allt och att delvis till varför jag drogs in till filmen:

"Filmen levererar vad den lovar: härlig, traditionell serietidningsaction. Steve är överdrivet modig och godhjärtad. Red Skull är överdrivet samvetslös och ondskefull (med ett illrött anlete som för tankarna till en omfärgad Jim Carrey i "The Mask"). Hayley Atwell, som kärleksintresset har överdrivet mycket läppstift och allas hakor åker självfallet i golvet när hon gör entré på en bar i klänning. Och det ska hånglas precis innan en avgörande strid. Men det ska ju vara så. Denna typen av film kräver inte större tankeverksamhet utan snarare tvärtom. Syftet är att kunna luta sig tillbaka, käka sina popcorn och bli underhållen. Och det blir man."

Helt riktigt. :) Jag har själv en stor affisch av Captain America som jag fick av min pappa och även en tshirt från mina föräldrar som köpte den på Manhattan i New York! Ja, har den på mig när jag såg filmen. Wowis

Captain America <3 och jag väntar ivrigt på nästa film: The Avengers (2012) Och är verkligen glad att många superhjältefilmer är på gång. Nya spindelmannen, Catwoman, bla bla.

Nu är det nog med hysteriskt babblande om filmen så avslutar jag inlägget med...!